Priset för att ställa frågor

Att bli misshandlad. Att min familj ständigt hotas och orosanmäls. Bara för att jag ställer frågor.

Att bli misshandlad. Att min familj ständigt hotas och orosanmäls. Bara för att jag ställer frågor.

Är det här priset jag ska behöva betala?

Jag är 17 år.

Jag är inte farlig. Jag är inte hatisk.

Jag är bara en kille som gillar att förstå världen – att se saker med egna ögon, att våga fråga. Men tydligen är det i dagens Sverige något man ska straffas hårt för.

Jag har länge undrat varför det är så viktigt för hbtq-aktivister att besöka skolor. Vad är det som gör att vuxna män, ofta klädda som kvinnor med sexuellt laddade uttryck, måste komma nära barn – barn som är lika små som mina småkusiner?

Det är en ärlig fråga. Men när jag gick till ett bibliotek och ställde den – utan att skrika, utan att provocera – blev jag utslängd. Folk blev arga. Inte för att jag gjorde något – utan för att jag undrade.

Varför får man inte ställa frågor?

Jag har fått uppleva saker som ingen i min ålder borde behöva gå igenom. Min familj har blivit orosanmäld till socialtjänsten fler gånger än jag kan räkna. Inget har lett vidare – men varje anmälan måste utredas. Det sliter. På oss. På mina föräldrar. På mig. Det är ett sätt att skrämma mig till tystnad.

Och det tar inte slut där.

Min mamma har i över ett år blivit trakasserad av en Palestinaaktivist som varit besatt av både henne och mig. Han har skickat mängder av nakenbilder, trakasserat oss om och om igen. Och trots allt – inget händer. Vi får stå där ensamma.

När jag filmar Palestinademonstrationer blir jag ofta attackerad. Jag har köpt min kamera själv – med mitt CSN-bidrag – men det verkar reta upp vänstern mer än något annat.

Jag har blivit knuffad, hotad, omringad. Vuxna människor skriker åt mig. En gång blev jag misshandlad av flera maskerade vänsterextremister – ledda av Joel Bjurströmer Almgren, som är dömd för dråpförsök.

Allt detta – för att jag vill förstå.

Är det här normalt? Är det det här jag ska behöva utstå för att jag ställer frågor?

Mobbning kallas detta.

Ingen på högersidan har någonsin gjort mig illa. Det är inte de som hotar mig, inte de som försöker tysta mig. Det är inte konservativa som slår mig. Det är vänstern och deras valboskap. Det är de som säger sig stå för kärlek och tolerans – men visar något helt annat när man inte tycker exakt som dem.

Det här är min verklighet.

Jag är bara en 17-åring som vågar ifrågasätta – och det räcker för att bli förföljd.